”Allmänläkaren” Thomas Allgén och ”obducenten” Teet Härm pekades ut som styckmördare i det omstridda da Costa-fallet.
Då de blev felaktigt utpekade beviljar nu regeringen dem ersättning.
–Regeringen har nu på morgonen beslutat att bevilja Thomas Allgén och Teet Härm ersättning ex gratia om vardera två miljoner kronor, det är på grund av det omfattande lidande de fått utstå, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Catrine da Costa hittades styckad i Stockholm 1984 och ”allmänläkaren” och ”obducenten” – Thomas Allgén och Teet Härm åtalades 1988. De friades på alla åtalspunkter och kunde inte överklaga domen, men i domen stod det att de ansågs skyldiga till att ha styckat kroppen.
Eftersom de friades på alla åtalspunkter kunde de inte överklaga domens slutsats om styckningen till hovrätten. Gunnar Strömmer säger att beslutet har lett till ett stort lidande för de två männen.
–Efter att i praktiken ha dömts till ansvar för en gärning de inte åtalats för, som var straffrättsligt preskriberad och som inte var en del av ett domslut som de kunde överklaga, säger Strömmer.
Regeringen tar ingen ställning i själva skuldfrågan eller överprövar tingsrättens frikännande.
–Däremot så tar vi fasta på att tingsrätten i domskälen uttalade att Thomas Allgén och Teet Härm gjort sig skyldiga till brott mot griftefrid genom att stycka Catrine da Costas kropp. Det var en gärning de inte var åtalade för, som var straffrättsligt preskriberad och som de inte kunde överklaga, då det inte fanns med i domslutet, säger Strömmer.
Ett erkännande av att de hamnat i kläm
Delen om styckningen var bara en del i domskälet och Strömmer menar att det är en ”okontroversiell utgångspunkt” i en rättsstat att man inte ska bedömas skyldig för en gärning som är preskriberad eller som man inte åtalats för.
–Och utan en möjlighet för den enskilde att kunna överklaga, en sådan ordning är grundläggande för rättssäkerheten.
De miljoner som nu betalas ut är inte ett skadestånd, utan en ersättning ex gratia som staten betalar ut.
–Som ett erkännande av att den enskilde har hamnat i kläm, säger Strömmer.
Advokaten: Skönt att sätta punkt
Advokaten Thomas Olsson företräder Teet Härm. Han säger att Härm kände uppskattning över att äntligen ha fått en ursäkt för allt som hänt.
–Samtidigt är det omöjligt att kompensera för 40 förlorade år. Ursäkten har haft stor betydelse, men den ekonomiska ersättningen är mer symbolisk, säger Olsson.
Även Thomas Allgén uppskattade beslutet, säger hans advokat Filip Rydin som påpekar att ursäkten betydde mer än den ekonomiska ersättningen.
–Han känner och hans familj att det är skönt att få kunna sätta punkt för det här, medans han fortfarande är i livet. Det är så jag uppfattar det, säger Rydin.
Förutom att statens agerande skadat Härm och Allgén menar Rydin att det har fått andra negativa konsekvenser för samhället och individer.
–Den andra sidan är faktiskt också att när åklagare och polismyndighet bestämmer sig i ett så tidigt skede att enbart rikta utredningen mot ett håll, då har det fått en konsekvens till – att den eller dem som mördare Catrine da Costa aldrig kommer att kunna lagföras för det.
Strömmer: Smärtsamt att vi inte fått svar
Ministern kommenterade också själva mordet på da Costa under pressträffen:
–Att vi inte har fått fler svar på vad som hände henne och att ingen har fällts till ansvar är smärtsamt för hela samhället, men framför allt för de som stod Catrine da Costa nära. Det måste ha inneburit en stor sorg, ovisshet och saknad. Mina tankar går även till Catrine da Costa och de som står henne nära.
Fallet fick stor uppmärksamhet igen i samband med att SVT:s Dokument inifrån släppte dokumentärserien ”Det svenska styckmordet” som granskade fallet.
Fallet Catrine da Costa
1984 dog 27-åriga Catrine da Costa. Hennes kropp hittades styckad under en motorväg. Fallet blev ett av Sveriges mest omdebatterade mord, där två läkare blev felaktigt utpekade.
Teet Härm misstänktes tillsammans med en kollega för mordet. De kallades för ”obducenten” och ”allmänläkaren” i medierna, som hårdbevakade fallet.
1988 friades de för mordet, men i domskälen stod det att de ansågs skyldiga till att ha styckat kroppen. Eftersom domen var friande kunde de inte överklaga det påståendet. Senare blev männen av med sina läkarlegitimationer på grund av samma bevisning.x1200
—
2026.6.16 Sänkt straff för ”sopdrottningen” i hovrätten
”Sopdrottningen” Fariba Andersson döms även i hovrätten till flera års fängelse för ett stort antal grova miljöbrott efter skandalen runt Think Pink. Flera andra personer får också långa straff.
Andersson, tidigare Vancor, dömdes till sex års fängelse i tingsrätten. I hovrätten sänks straffet något, till fem år. Medgrundaren Thomas Nilsson får fyra år och sex månader, meddelar Svea hovrätt.
Andersson och Nilsson har tillsammans med två andra, som också döms till längre straff, haft centrala roller inom koncernen. Tillsammans har de fyra ”gjort sig skyldiga till grova miljöbrott på 18 olika platser i landet”, skriver hovrätten. Tingsrätten ansåg att det rörde sig om totalt 19 grova miljöbrott.
Alla fyra får även flera års näringsförbud och ska betala stora skadestånd.
Ytterligare fyra personer som dömdes i tingsrätten fälls i hovrätten, för miljöbrott av normalgraden.
Samtidigt frias en miljökonsult som i tingsrätten dömdes för medhjälp till flera fall av grovt miljöbrott. Enligt hovrätten har utredningen inte kunnat visa att konsulten vilseledde tillsynsmyndigheterna eller utförde provtagningar på ett felaktigt sätt.
Hovrätten frikänner även tv-profilen Leif-Ivan Karlsson från grova miljöbrott. Karlsson, som en tid hade en vd-roll inom koncernen, friades även i tingsrätten.
Sopbolaget Think Pink dumpade under flera års tid hundratusentals ton sopor på ett otillåtet sätt på ett stort antal platser runtom i Sverige. Soporna, främst bygg- och rivningsavfall, skulle sorteras men krossades och lades på hög eller grävdes ned. De har bland annat lämnats i närheten av vattenskyddsområden, oskyddade dagvattenbrunnar, bostäder och strandskyddade områden.
2026.6.16 ”Sopdrottningen” döms igen – får sänkt straff
Den så kallade sopdrottningen Fariba Vancor, tidigare Bella Nilsson, döms även i hovrätten för sin roll i Think Pink-skandalen. Svea hovrätt sänker dock straffet från sex års fängelse till fem år.
Även medgrundaren Thomas Nilsson döms till fängelse, i fyra år och sex månader. De båda får också tio års näringsförbud och ska tillsammans betala skadestånd på över 200 miljoner kronor.
Ytterligare två personer med centrala roller döms till fyra respektive två års fängelse.
Samtidigt frikänns den miljökonsult som i tingsrätten dömdes för medhjälp till grovt miljöbrott. Även den tidigare vd:n Leif-Ivan Karlsson frias, precis som i tingsrätten.
Think Pink-härvan har beskrivits som Sveriges största miljöbrottsmål och rör hundratusentals ton bygg- och rivningsavfall som hanterats felaktigt på ett stort antal platser i landet mellan 2015 och 2020.
—
2026.6.16 Tidigare socialsekreterare efter Alvestadådet: ”Hur kan det här få hända?”
En tidigare socialsekreterare i Alvesta riktar skarp kritik mot socialtjänsten efter att en pappa misstänks ha försökt mörda sina två barn i helgen. Det rapporterar SVT Nyheter Småland.
”Hur kan det här få hända?” börjar en skrivelse som den tidigare socialsekreteraren skickat till chefer och politiker i kommunen.
Hen uppger för kanalen att omorganiseringar av kommunens arbete med våld i nära relationer har gjort att specialkunskaper inte utnyttjas. Flera källor uppger också för SVT att chefer krävt en polisanmälan för att bevilja skyddat boende, något som saknar lagstöd.
Barnens mamma hade larmat socialtjänsten om pappans aggressiva beteende dagar före händelsen, enligt uppgifter till Smålandsposten.
2026.6.16 Kvinnan tänker överklaga domen: ”För låg påföljd”
Domen mot den man i 60-årsåldern som sålt sin fru till över hundra män i den stora sexköpshärvan i Ångermanland kommer att överklagas. Det säger kvinnans målsägandebiträde Silvia Ingolfsdottir till Expressen.
Mannen dömdes mot sitt nekande till fyra år och fem månaders fängelse och 200000 kronor i skadestånd.
–Det är för låg påföljd och för litet skadestånd, säger Ingolfsdottir.
Mannen dömdes bland annat för grovt koppleri. Även 28 av 29 män som åtalats för sexköp i härvan dömdes.
Kopplerihärvan — det gäller saken
En man i 60-årsåldern i Ångermanland åtalades för att ha sålt sin fru till minst 120 män under tre års tid.
Mannen åtalades för grovt koppleri, åtta våldtäkter, fyra våldtäktsförsök, misshandel, olaga hot och dopningsbrott.
Ett tjugotal misstänkta sexköpare åtalades och ytterligare utredningar pågick mot fler misstänkta kunder.
Kvinnan krävdes på 42 000 kronor i skatt för inkomster från sexförsäljningen, trots att hon uppgett att hon tvingats av maken.
Flera unga pojkar var familjehemsplacerade hos paret samtidigt som brotten pågick, och en 15-åring blev vittne till våldet.
2026.6.16 Man döms – sålde sin fru till män hundratals gånger
En man i 60-årsåldern döms till fyra år och fem månaders fängelse för att ha sålt sin fru hundratals gånger, meddelar Ångermanlands tingsrätt. Mannen döms bland annat för grovt koppleri.
Enligt åtalet har mannen pressat kvinnan till sexköpen genom hot och våld. Utöver fängelsestraffet ska han betala 200 000 kronor i skadestånd.
Även 28 av 29 åtalade sexköpare döms, varav två till fängelse.
Mannen har under rättegången nekat och sagt att han bara hjälpt sin fru att uppfylla hennes dröm om en tillvaro som lyxprostituerad, rapporterar SVT Nyheter.
Kopplerihärvan — det gäller saken
En man i 60-årsåldern i Ångermanland åtalades för att ha sålt sin fru till minst 120 män under tre års tid.
Mannen åtalades för grovt koppleri, åtta våldtäkter, fyra våldtäktsförsök, misshandel, olaga hot och dopningsbrott.
Ett tjugotal misstänkta sexköpare åtalades och ytterligare utredningar pågick mot fler misstänkta kunder.
Kvinnan krävdes på 42 000 kronor i skatt för inkomster från sexförsäljningen, trots att hon uppgett att hon tvingats av maken.
Flera unga pojkar var familjehemsplacerade hos paret samtidigt som brotten pågick, och en 15-åring blev vittne till våldet.
2026.6.16 Dödshjälparen frias från fyra svenska självmordsbrott
Steinar Wangen frikänns i det svenska mål som gällt fyra fall av uppmaning till självmord.
Rätten anser inte att norrmannen varken tryckt på, kränkt eller agerat hänsynslöst i de påstådda brottssituationerna, och underkänner därför åtalet.
Åklagaren lutar åt att överklaga domen.
Under utredningen av en svensk kvinnas död i Trollhättan, hösten 2024, beslagtog polisen den häktade norrmannens dator och mobil. Där hittades kommunikation som ledde till nya brottsmisstankar.
I fyra fall hade Steinar Wangen kommunicerat med människor som sa sig vilja ha hjälp att dö och därefter sänt dem mediciner och instruktioner.
Det är de här fyra fallen som nu prövats av Vänersborgs tingsrätt.
Straffbestämmelsen om uppmaning till självmord är ganska ny i svensk lag och därför inte brett prövad. Tingsrätten i skriver i den färska domen att den anser att bestämmelsen tar sikte på psykisk påverkan som riktas mot en annan persons vilja att begå självmord och förutsätter att handlandet har kränkande eller hänsynslösa inslag.
”Att enbart tillhandahålla ett hjälpmedel för att begå självmord faller enligt förarbetena utanför det straffbara området”, skriver rätten.
–Det har inte kommit fram något som visar att mannen har påverkat målsägandenas vilja att ta sina liv eller att hans handlande har haft de kränkande och hänsynslösa inslag som straffbestämmelsen förutsätter, säger domare Niclas Johannisson i en kommentar.
Åklagare Carina Gustafsson håller inte med.
–Jag måste så klart läsa och begrunda domen, men enligt mig finns det kränkningar bevisade från Wangens sida i den utredning vi gjort. Mycket talar för att jag kommer att överklaga. Inte minst eftersom det saknas tidigare avgöranden i fall som detta, säger hon.
Det dödsfall som startade allt, i Trollhättan, togs nyligen upp i en norsk domstol. Fallet betraktades till en början som ett solklart självmord, utan andra inblandade, men efter en tid framkom uppgifter som pekade på att Steinar Wangen haft en tänkbart brottslig roll i förloppet. Rubriceringen i det norska åtal som väckts kring Trollhättekvinnans död är mord, alternativt medhjälp till självmord.
Tingsrätten i norska Tönsberg tror att de kan meddela dom i det målet i slutet av månaden.
Steinar Wangen sitter sedan lång tid tillbaka fängslad i Norge dömd för ett tidigare fall av medhjälp till självmord.
2026.6.15 Uppgifter: Mamman varnade för pappan dagar före dådet
Bara dagar före mordförsöket på två flickor i Alvesta kommun varnade deras mamma socialtjänsten för pappans aggressiva beteende, enligt uppgifter till Smålandsposten. Enligt tidningen är det pappan som är den misstänkte gärningsman som hittades död efter dådet, uppgifter som även Expressen rapporterar om. Enligt tidningarna ska han ha skjutit flickorna. Båda barnen vårdas för allvarliga skador efter dådet.
Förra året startade polisen en utredning mot pappan sedan mamman anmält honom för misshandel, men den lades ner efter drygt en månad, enligt SMP:s uppgifter.
Paret hade levt isär i två år, och i augusti gick en skilsmässa igenom efter nästan 20 års äktenskap. Det beslutet ska mannen ha överklagat i flera instanser, men skilsmässan blev slutligt klar i förra veckan.
2026.6.15 Åtal för Rönningemordet väntas tidigast i september
Åtal om mordet i Rönninge väntas tidigast i september, uppger åklagare Markus Hankkio för SVT Nyheter Södertälje. Åtalstiden har förlängts flera gånger och går ut igen imorgon, tisdag. Även nu kommer förlängning att begäras, enligt Hankkio.
Orsaken till att det dragit ut på tiden är att det tagit tid att sammanställa allt utredningsmaterial.
26-åriga Vilma Andersson är häktad på sannolika skäl misstänkt för julhelgsmordet. Han har erkänt grovt gravfridsbrott, men inte mord.
Mordet i Rönninge — det gäller saken
En 25-årig kvinna försvann från Rönninge station natten mot 26 december 2025 och hittades senare död.
26-åriga Vilma Andersson greps och häktades misstänkt för mord och grovt gravfridsbrott, efter tekniska fynd på brottsplatsen.
Andersson har tidigare dömts för kidnappningsförsök mot en flicka och barnpornografibrott, och bedömdes ha hög återfallsrisk.
Rättsmedicinalverket har bedömt att Andersson inte lider av allvarlig psykisk störning och kan dömas till fängelse.
Utredningen mot Andersson pågår fortfarande och åklagaren har begärt förlängd åtalstid för att slutföra tekniska undersökningar och förhör.
2026.6.14 Förundersökning om inbrott hos Åkesson läggs ner
Åklagaren har beslutat att lägga ner en förundersökning om misstänkt brott hemma hos Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, rapporterar Ekot. Orsaken är att man inte har lyckats hitta någon misstänkt i fallet.
Brottet skulle ha skett i slutet av mars i år. Enligt Aftonbladets uppgifter rörde det sig om ett inbrottsförsök i Åkessons hem i Sölvesborg, som ledde till att partiledaren konfronterade inbrottstjuven. I nedläggningsbeslutet framgår det emellertid att fallet har rubricerats som försök till stöld.
2026.6.12 Ökända gruvhålet i fokus för mordutredning
Polisen har börjat utreda ett misstänkt mord som ska ha skett vid det 24 meter djupa gruvhål i Norberg där en kvinna hittades allvarligt skadad för fyra år sedan, rapporterar TV4 Nyheterna. Polisen har spärrat platsen för att kunna genomföra en teknisk undersökning.
I april 2022 knuffade 41-årige Taher Amini ner en kvinna i gruvhålet, där hon sedan låg i över ett dygn innan hon fick hjälp av förbipasserande. Han dömdes sedermera till livstids fängelse och utvisning för mordförsök och grov våldtäkt.
Det misstänkta mord som polisen nu utreder ska ha skett för flera år sedan. Det är oklart om Taher Amini förekommer i utredningen.
2026.6.11 Allt fler äldre kvinnor polisanmäler bedrägerier
Mellan 2019 och 2025 mer än fördubblades antalet kvinnor över 65 som polisanmälde att de hade utsatts för bedrägerier. Det visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Antalet äldre män som anmälde bedrägerier ökade med 60 procent under samma period.
–Skillnaden mellan män och kvinnor skulle kunna bero på att anmälningsbenägenheten är lägre bland män, säger Timothy Littlewood, statistiker på Brå.
Myndighetens siffror visar att ”bedrägeri genom social manipulation” är det bedrägeribrott som har anmälts av flest personer. Det innebär att förövaren försöker ”skapa förtroende för att sedan lura till sig pengar eller värdesaker”, uppger Timothy Littlewood.
2026.6.7 Polisen varnar: Stöldvåg på äldreboenden i Jönköping
Polisen i Jönköping går ut med en varning om en stöldvåg på äldreboenden i hela länet. Det rapporterar SVT Jönköping.
”Om något känns fel, låt bli att öppna dörren”, skriver polisen på sin hemsida, och uppmanar äldre att hålla ytterdörren låst även när de är hemma.
Jim Tengman berättar att hans mamma ertappade två personer klädda i hatt och rock som stod och rotade i hennes byrå på äldreboendet i Lekeryd.
–Hon är väldigt upprörd nu och har haft svårt att sova i natt, säger han till SVT.
Från henne gick inkräktarna tomhänta, men på flera andra äldreboenden har kontanter och smycken stulits, skriver Aftonbladet. Inga misstänkta har gripits.
I Stockholm har flera bedrägeriförsök inletts med falska sms som varnar för påstådda faror under de senaste dagarna, skriver Mitt I.
2026.6.5 Sex åtalas för mordkomplott mot gängledare i Eskilstuna
Sex personer åtalas för inblandning i ett mord i Eskilstuna i augusti 2024, meddelar åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande. Polisen tror sig därmed ha spårat upp såväl utförare, anstiftare som två kvinnor som skyddat förövarna efter att brottet begåtts.
–Inget motiv har kunnat klarläggas i utredningen. De båda skyttarna har agerat på uppdrag, säger kammaråklagare Tobias Lindblom.
Offret – en 35-årig gängledare, enligt Eskilstuna-Kuriren – sköts med minst fem skott i stadsdelen Årby. Dagen därpå attackerades även en 19-årig man, men överlevde efter att ha fått ett skott i armen. Rättegången mot de sex personerna inleds i mitten av juni.
2026.5.29 Nesser om tiden i fängelse: “Mörkt hål i livet”
Ett sorgligt kapitel i livet. Så beskriver författaren Håkan Nesser sin tid i fängelse. Han dömdes för grovt ekobrott, ett straff som han nu avtjänar sista delen av med fotboja i hemmet på Furillen.
–Det är som ett mörkt hål i livet, säger han, i en exklusiv intervju med Helagotland.
2026.5.5 Hissolyckan i Ursvik: Nu inleds rättegången
Nu börjar den omfattande rättegången mot de tre personer som står åtalade för grovt arbetsmiljöbrott efter den fruktansvärda hissolyckan i Ursvik utanför Stockholm där fem arbetare omkom i december 2023. Åklagaren yrkar på fängelse och böter på miljontals kronor.
Det var på förmiddagen den 11 december 2023 som bygghissen rasade och fem arbetare i åldrarna 25 till 63 år störtade handlöst 30 meter ner i marken. Händelsen är en av de värsta arbetsplatsolyckorna i Sveriges moderna historia och fick stor uppmärksamhet.
2026.3.29 Två självmord på Ljungaskog – på ett år
Fem ungdomar har tagit livet av sig på Sis-hem de senaste fyra åren.
På Ljungaskog har två självmord skett – inom loppet av ett år.
–Det är fruktansvärt tragiskt, säger institutionschefen Patrik Jansson.
Snabbversion
Fem ungdomar har tagit livet av sig på olika sis-hem de senaste fyra åren, där två självmord har skett på Ljungaskog inom ett år.
Personalbrist och bristande behandling på Ljungaskog har kritiserats av Ivo, vilket försvårar vården för ungdomar med psykologiskt lidande.
Ett projekt om integrerad vård på Ljungaskog syftar till att förbättra samordningen av insatser för ungdomar, genom att involvera personal från både regionen och psykiatrin.
Alice hör hur personalen på andra sidan väggen ringer till 112. Det är morgonen den 4 juni, år 2025. 17-åriga Nathalie har precis hittats död i sitt rum på Sis-hemmet Ljungaskog.
Efteråt blev flickorna i korridoren förda till en annan del av avdelningen, berättar Alice, som egentligen heter något annat.
–Sedan satt vi bara i samma rum typ hela dagen, utan att personalen sa något. Vi såg genom fönstret hur ambulansen först kom och sedan åkte utan henne. Sedan läkare och polis, säger hon.
Nathalie hade kort före självmordet fått det antipsykotiska läkemedlet Abilify utskrivet, på grund av att hon hade kraftiga hallucinationer.
Chefen: ”Tragiskt”
Läkaren träffade inte Nathalie i samband med att medicinen skrevs ut, något som Sydsvenskan och Helsingborgs dagblad tidigare berättat om.
Och personalen informerades aldrig om att självmordstankar var en möjlig biverkning av läkemedlet, enligt en Lex Sarah-utredning.
Året innan Nathalies självmord tog en annan ung kvinna på boendet livet av sig. Hon var 18 år och hade en historik av självskadebeteende och självmordsförsök.
Patrik Jansson, institutionschef på Sis-hemmet Ljungaskog, säger att han inte kan kommentera enskilda ärenden men tycker det är fruktansvärt tragiskt att två ungdomar på deras institution tagit sina liv.
–Det säger också någonting om hur belastade vår målgrupp är och hur många svårigheter som de här ungdomarna bär på som de behöver hjälp att komma tillrätta med, säger han.
Fick kritik av Ivo
Samma år som 18-åringen begick självmord larmade personal på Ljungaskog till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, om att situationen i verksamheten var en katastrof, med konstant personalbrist. Den som larmade sa att de återkommande var tvungna att ställa in planerade aktiviteter med ungdomarna eftersom det saknades personal:
”Inringaren berättar att en av ungdomarna som har stort behov av traumabehandling inte får möjlighet att genomföra behandlingen på grund av att det inte finns personal. Ungdomarna lämnas ibland ensamma för länge då det inte är tillräckligt med personal”, står det i anmälan.
2024 kritiserade Ivo den låga bemanningen och menade också att Ljungaskog brast i bland annat arbetet gällande att förhindra självmordsförsök.
”Rutiner på häktet”
Även om det fanns enskild personal som Alice kände förtroende för när hon bodde på Ljungaskog upplevde hon att personalbristen påverkade mycket.
–Det fanns personal som kunde förminska och blunda för vissa intagnas känslor och dåligt mående. Jag fick även fel dos på min medicinering och jag sa det till personalen flera gånger utan att det åtgärdades. Jag bad om att få träffa läkaren eller sjuksköterskan, men de hade inte tid, säger Alice.
Innan Alice hamnade på Sis-hemmet fick hon vara på häktet i väntan.
–Häktet var bättre än Sis. Visst var det mer inlåst på rummet men det fanns åtminstone tydligare rutiner och mer struktur, säger Alice.
Patrik Jansson säger de har ett ständigt förbättringsarbete på institutionen och att de har tagit till sig av kritiken från Ivo. De har själva tyckt att de lidit av personalbrist och att det påverkat arbetssituationen, menar han. Han säger att det är högt tryckt på utbildad personal men att de nu har utökat personalstyrkan.
–Jag skulle säga att vår personalsituation blivit bättre. Men såklart verkar vi på en konkurrensutsatt marknad, säger han.
127 självmordsförsök
Just nu ingår Sis-hemmet Ljungaskog i ett projekt om integrerad vård, där personal från regionen och Sis arbetar tillsammans med att samordna insatser för ungdomarna. Patrik Jansson säger att de kommer att ha personal från psykiatrin hos dem som kommer att kunna möta deras ungdomar på ett tydligare sätt.
–Det kommer att vara en tydligare gång så att ungdomarna får den hjälp som de har rätt till, säger han.
Det är inte bara på Ljungaskog unga har dött. Sedan år 2022 har sammanlagt fem ungdomar tagit livet av sig när de befunnit sig på olika Sis-hem.
Det senaste självmordet skedde i januari, då en pojke som befann sig på Johannisberg i Kalix dog.
Enligt en rapport från Barnrättsbyrån skedde 127 självmordsförsök på Sis-hemmen under år 2024.
Alltså ett självmordsförsök var tredje dag.
”Tvång försämrar måendet”
Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån, säger att det inte bara handlar om att de unga på Sis-hem är en grupp som mår psykiskt dåligt och som blir allt sjukare.
–Många unga har ett stort psykiskt lidande men vi vet också att inlåsning, isolering och våld som många barn beskriver försämrar deras mående, säger hon.
Trots att regeringen gett Statens institutionsstyrelse ett stort budgettillskott har inte förbättringar inom Sis-hemmen synts, menar Elin Wernquist.
–Vi har lyft oro för att det trots satsningarna inte fått effekt för barn och ungdomar, särskilt gällande deras utsatthet för våld och missförhållanden. Det är en jätteviktig uppgift för den pågående Sis-utredningen att undersöka varför vården fungerar så dåligt och varför myndigheten inte lyckas bättre.
2026.3.29 Rekordfå kvinnor mördades i Sverige förra året
Nio kvinnor mördades av en nuvarande eller tidigare partner under 2025, rapporterar TT. Aldrig förr har en så låg siffra uppmätts, enligt polisen.
Polismyndigheten utvärderar just nu operation Beta, en satsning som syftar till att identifiera och punktmarkera män som riskerar att utsätta kvinnor för dödligt våld.
–Beror det här på Beta? Vi får väl hoppas. Vi får se nästa år och nästa år efter det, säger kriminologen Anders Östlund om statistiken.
2026.3.29 Kvinna misstänks för barnvåldtäkt: ”Ovanligt”
En kvinna i 30-årsåldern sitter häktad misstänkt för våldtäkter och sexuella övergrepp mot ett barn. Något som sticker ut, säger åklagaren Louise Holmberg till TV4 Nyheterna.
–Det är klart det är ovanligt. Rent statistiskt utifrån de ärenden man får in är kvinnor underrepresenterade som misstänkta, särskilt när det gäller sexualbrott.
Utredningen har pågått i flera år och brotten ska ha skett vid flera olika tillfällen och platser.
Kvinnan är tidigare dömd för sexuellt ofredande mot barn efter att ha skickat meddelanden till en pojke, och fick då villkorlig dom. Hon nekar till de nya anklagelserna.
Det var en kall lördagsnatt när 28-åriga Matilda blev våldtagen i 40 minuter – i en park i centrala Örebro.
Hon var på väg hem efter en kul kväll på Stora Örebro och Makeriet när mannen smög fram och tog hennes hand och sa att han skulle följa henne hem.
2026.3.28 5 800 trafikolyckor per dag i Sverige – därför ökar skadorna
Antalet anmälda trafikolyckor ligger på en historiskt hög nivå. Samtidigt förändras både riskbilden och konsekvenserna på vägarna.
Sverige registrerar i dag omkring 5 800 trafikolyckor varje dag.
Det motsvarar över två miljoner händelser årligen, enligt sammanställningar från försäkringsbranschen.
Bakom siffrorna finns en utveckling som oroar.
Trots modernare fordon och ökad trafiksäkerhet fortsätter antalet incidenter att ligga på höga nivåer.
Enligt analysen är det inte en enskild faktor som driver utvecklingen, utan en kombination av förändrade trafikmönster, ökad belastning på vägarna och nya beteenden hos bilister.
I en tidigare genomgång framgår det att även felaktig placering i trafiken kan bli kostsam, där förare som ligger kvar i mittfilen utan anledning riskerar böter och bidrar till en mer riskfylld trafikmiljö.
Fler bilar och tätare trafik
En central förklaring är att trafiken har ökat kraftigt under de senaste åren.
Fler fordon på vägarna innebär fler potentiella konfliktytor.
Samtidigt har vardagstrafiken förändrats.
Pendling, e-handel och leveranser bidrar till en mer intensiv trafikmiljö, särskilt i och kring större städer.
Det gör att även mindre misstag snabbare leder till olyckor.
Mindre skador men fler incidenter
Samtidigt visar utvecklingen att skadorna i många fall blivit mindre allvarliga.
Antalet döda i trafiken har minskat över tid, trots att både trafiken och antalet fordon har ökat kraftigt.
Moderna bilar är tekniskt avancerade och utrustade med system som minskar risken för allvarliga personskador.
“Många vindrutor har blivit tunnare.”
Det påverkar hur skador uppstår vid kollisioner.
Mindre materiella skador registreras i högre grad, vilket bidrar till det ökade antalet anmälda olyckor.
En större andel av olyckorna handlar i dag om plåtskador snarare än allvarliga personskador.
Teknik förändrar bilden
Den tekniska utvecklingen har samtidigt en dubbel effekt.
Säkerhetssystem minskar konsekvenserna av olyckor, men avancerad teknik kan också innebära högre reparationskostnader.
Små skador kan i dag bli dyra att åtgärda, vilket gör att fler incidenter anmäls till försäkringsbolag.
Det driver upp statistiken ytterligare.
Ett komplext mönster
Utvecklingen visar att trafiksäkerhet inte bara handlar om att minska antalet olyckor, utan också om att förstå hur riskerna förändras.
Fler incidenter behöver inte innebära en farligare trafikmiljö, men det ställer högre krav på både förare och system.
För beslutsfattare och försäkringsbolag innebär det ett behov av att anpassa både regelverk och analys till en ny verklighet.
2026.3.28 Fler unga tjejer döms för mord: ”En egen aktör”
Igår häktades en 15-årig flicka, misstänkt för dödsskjutningarna i Malmö och Huddinge. De senaste tio åren har tio tonårsflickor dömts för mord i Sverige. Hälften av dem dömdes under 2023-2024, visar Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik som SVT Nyheter tagit del av.
–Tidigare talade man om tjejer som någon som bara hängde runt grabbarna. Nu pratar vi mer om dem som en egen aktör, säger Marie Eriksson, strateg vid Västerås stad.
Polisen märker att allt fler tjejer tar på sig våldsuppdrag, något kriminalkommissarie Gunnar Appelgren menar beror på nätet.
–Tjejerna är på nätet precis som pojkarna. De vill ha bling-bling och pengar och tar uppdrag. Man slänger handgranater och skjuter, säger han till SVT.
Faris Al Abdullah, 19, får skärpt straff för att ha planerat att begå ett terrorbrott vid Kulturfestivalen i Kungsträdgården och för förberedelser till mord i Tyskland. Hovrätten höjer straffet från sju år och tio månader till nio år och tio månaders fängelse.
Även en tonårspojke får skärpt straff för mordplanen i Tyskland. Hovrätten bedömer att mordplanen är betydligt allvarligare än vad tingsrätten ansett.
–Till exempel för att de åtalade åkt till Tyskland för att utföra ett mord, kommit långt i sin brottsplan och själva haft uppfattningen att det skedde på beställning av IS, säger hovrättsrådet Sven Jönson i ett pressmeddelande.
Eddie Bager, 58, döms till livstids fängelse för dubbelmordet i Klippan, meddelar Helsingborgs tingsrätt.
Bager bröt sig in hos ett pensionärspar och överföll dem mitt i natten i maj förra året.
Tingsrätten konstaterar att det inte framkommit att mannen haft en relation till paret.
Mannen själv hävdar att han har minnesluckor från händelsen och kan därför varken erkänna eller förneka brott. Han säger också att han vid natten för dådet blev ofrivilligt drogad.
Den bilden delar dock inte tingsrätten, eftersom Bager undanröjt bevis.
Bager har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning, som visar att han inte led av en allvarlig psykisk störning vare sig under mordet eller utredningen.
”Det kan även hållas för visst att makarna under våldsutövningen känt svår smärta, allvarlig rädsla och stark dödsångest”, skriver tingsrätten.
x1200
Luleå tingsrätt häktade mannen och kvinnan som misstänks för mordet på Göran från Luleå.
Båda häktades på sannolika skäl misstänkta för mord och grovt gravfridsbrott.
–Vi känner oss säkra på att kvarlevorna tillhör Göran, säger åklagaren Martin Skagerstrand.
2026.1.19 Vittnesmålen om misstänkte mannen: Snäll, svårläst och obehaglig
Polisens förundersökning tecknar en motsägelsefull bild av den 58-årige man som misstänks för dubbelmordet i Klippan i maj förra året, skriver Helsingborgs Dagblad.
Mannen beskrivs av somliga bekanta som snäll och hjälpsam – speciellt mot äldre. Andra kallar honom svårläst och obehaglig.
–Det är nånting där som man inte riktigt kan sätta fingret på, säger en person i mannens bekantskapskrets i ett förhör.
Polisen misstänker att 58-åringen slog ihjäl de två pensionärerna med en brandsläckare. Något motiv till brottet har utredningen inte lyckats komma fram till.
Mannen nekar till brott, men uppger också i förhör att han inte tror att rätten kommer att tro honom.
–Jag kommer att bli dömd, det är ingenting att diskutera, säger han.
发表回复