2026.3.29 Två självmord på Ljungaskog – på ett år
Fem ungdomar har tagit livet av sig på Sis-hem de senaste fyra åren.
På Ljungaskog har två självmord skett – inom loppet av ett år.
–Det är fruktansvärt tragiskt, säger institutionschefen Patrik Jansson.
Snabbversion
Fem ungdomar har tagit livet av sig på olika sis-hem de senaste fyra åren, där två självmord har skett på Ljungaskog inom ett år.
Personalbrist och bristande behandling på Ljungaskog har kritiserats av Ivo, vilket försvårar vården för ungdomar med psykologiskt lidande.
Ett projekt om integrerad vård på Ljungaskog syftar till att förbättra samordningen av insatser för ungdomar, genom att involvera personal från både regionen och psykiatrin.
Alice hör hur personalen på andra sidan väggen ringer till 112. Det är morgonen den 4 juni, år 2025. 17-åriga Nathalie har precis hittats död i sitt rum på Sis-hemmet Ljungaskog.
Efteråt blev flickorna i korridoren förda till en annan del av avdelningen, berättar Alice, som egentligen heter något annat.
–Sedan satt vi bara i samma rum typ hela dagen, utan att personalen sa något. Vi såg genom fönstret hur ambulansen först kom och sedan åkte utan henne. Sedan läkare och polis, säger hon.
Nathalie hade kort före självmordet fått det antipsykotiska läkemedlet Abilify utskrivet, på grund av att hon hade kraftiga hallucinationer.
Chefen: ”Tragiskt”
Läkaren träffade inte Nathalie i samband med att medicinen skrevs ut, något som Sydsvenskan och Helsingborgs dagblad tidigare berättat om.
Och personalen informerades aldrig om att självmordstankar var en möjlig biverkning av läkemedlet, enligt en Lex Sarah-utredning.
Året innan Nathalies självmord tog en annan ung kvinna på boendet livet av sig. Hon var 18 år och hade en historik av självskadebeteende och självmordsförsök.
Patrik Jansson, institutionschef på Sis-hemmet Ljungaskog, säger att han inte kan kommentera enskilda ärenden men tycker det är fruktansvärt tragiskt att två ungdomar på deras institution tagit sina liv.
–Det säger också någonting om hur belastade vår målgrupp är och hur många svårigheter som de här ungdomarna bär på som de behöver hjälp att komma tillrätta med, säger han.
Fick kritik av Ivo
Samma år som 18-åringen begick självmord larmade personal på Ljungaskog till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, om att situationen i verksamheten var en katastrof, med konstant personalbrist. Den som larmade sa att de återkommande var tvungna att ställa in planerade aktiviteter med ungdomarna eftersom det saknades personal:
”Inringaren berättar att en av ungdomarna som har stort behov av traumabehandling inte får möjlighet att genomföra behandlingen på grund av att det inte finns personal. Ungdomarna lämnas ibland ensamma för länge då det inte är tillräckligt med personal”, står det i anmälan.
2024 kritiserade Ivo den låga bemanningen och menade också att Ljungaskog brast i bland annat arbetet gällande att förhindra självmordsförsök.
”Rutiner på häktet”
Även om det fanns enskild personal som Alice kände förtroende för när hon bodde på Ljungaskog upplevde hon att personalbristen påverkade mycket.
–Det fanns personal som kunde förminska och blunda för vissa intagnas känslor och dåligt mående. Jag fick även fel dos på min medicinering och jag sa det till personalen flera gånger utan att det åtgärdades. Jag bad om att få träffa läkaren eller sjuksköterskan, men de hade inte tid, säger Alice.
Innan Alice hamnade på Sis-hemmet fick hon vara på häktet i väntan.
–Häktet var bättre än Sis. Visst var det mer inlåst på rummet men det fanns åtminstone tydligare rutiner och mer struktur, säger Alice.
Patrik Jansson säger de har ett ständigt förbättringsarbete på institutionen och att de har tagit till sig av kritiken från Ivo. De har själva tyckt att de lidit av personalbrist och att det påverkat arbetssituationen, menar han. Han säger att det är högt tryckt på utbildad personal men att de nu har utökat personalstyrkan.
–Jag skulle säga att vår personalsituation blivit bättre. Men såklart verkar vi på en konkurrensutsatt marknad, säger han.
127 självmordsförsök
Just nu ingår Sis-hemmet Ljungaskog i ett projekt om integrerad vård, där personal från regionen och Sis arbetar tillsammans med att samordna insatser för ungdomarna. Patrik Jansson säger att de kommer att ha personal från psykiatrin hos dem som kommer att kunna möta deras ungdomar på ett tydligare sätt.
–Det kommer att vara en tydligare gång så att ungdomarna får den hjälp som de har rätt till, säger han.
Det är inte bara på Ljungaskog unga har dött. Sedan år 2022 har sammanlagt fem ungdomar tagit livet av sig när de befunnit sig på olika Sis-hem.
Det senaste självmordet skedde i januari, då en pojke som befann sig på Johannisberg i Kalix dog.
Enligt en rapport från Barnrättsbyrån skedde 127 självmordsförsök på Sis-hemmen under år 2024.
Alltså ett självmordsförsök var tredje dag.
”Tvång försämrar måendet”
Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån, säger att det inte bara handlar om att de unga på Sis-hem är en grupp som mår psykiskt dåligt och som blir allt sjukare.
–Många unga har ett stort psykiskt lidande men vi vet också att inlåsning, isolering och våld som många barn beskriver försämrar deras mående, säger hon.
Trots att regeringen gett Statens institutionsstyrelse ett stort budgettillskott har inte förbättringar inom Sis-hemmen synts, menar Elin Wernquist.
–Vi har lyft oro för att det trots satsningarna inte fått effekt för barn och ungdomar, särskilt gällande deras utsatthet för våld och missförhållanden. Det är en jätteviktig uppgift för den pågående Sis-utredningen att undersöka varför vården fungerar så dåligt och varför myndigheten inte lyckas bättre.
2026.3.29 Rekordfå kvinnor mördades i Sverige förra året
Nio kvinnor mördades av en nuvarande eller tidigare partner under 2025, rapporterar TT. Aldrig förr har en så låg siffra uppmätts, enligt polisen.
Polismyndigheten utvärderar just nu operation Beta, en satsning som syftar till att identifiera och punktmarkera män som riskerar att utsätta kvinnor för dödligt våld.
–Beror det här på Beta? Vi får väl hoppas. Vi får se nästa år och nästa år efter det, säger kriminologen Anders Östlund om statistiken.
2026.3.29 Kvinna misstänks för barnvåldtäkt: ”Ovanligt”
En kvinna i 30-årsåldern sitter häktad misstänkt för våldtäkter och sexuella övergrepp mot ett barn. Något som sticker ut, säger åklagaren Louise Holmberg till TV4 Nyheterna.
–Det är klart det är ovanligt. Rent statistiskt utifrån de ärenden man får in är kvinnor underrepresenterade som misstänkta, särskilt när det gäller sexualbrott.
Utredningen har pågått i flera år och brotten ska ha skett vid flera olika tillfällen och platser.
Kvinnan är tidigare dömd för sexuellt ofredande mot barn efter att ha skickat meddelanden till en pojke, och fick då villkorlig dom. Hon nekar till de nya anklagelserna.
Det var en kall lördagsnatt när 28-åriga Matilda blev våldtagen i 40 minuter – i en park i centrala Örebro.
Hon var på väg hem efter en kul kväll på Stora Örebro och Makeriet när mannen smög fram och tog hennes hand och sa att han skulle följa henne hem.
2026.3.28 5 800 trafikolyckor per dag i Sverige – därför ökar skadorna
Antalet anmälda trafikolyckor ligger på en historiskt hög nivå. Samtidigt förändras både riskbilden och konsekvenserna på vägarna.
Sverige registrerar i dag omkring 5 800 trafikolyckor varje dag.
Det motsvarar över två miljoner händelser årligen, enligt sammanställningar från försäkringsbranschen.
Bakom siffrorna finns en utveckling som oroar.
Trots modernare fordon och ökad trafiksäkerhet fortsätter antalet incidenter att ligga på höga nivåer.
Enligt analysen är det inte en enskild faktor som driver utvecklingen, utan en kombination av förändrade trafikmönster, ökad belastning på vägarna och nya beteenden hos bilister.
I en tidigare genomgång framgår det att även felaktig placering i trafiken kan bli kostsam, där förare som ligger kvar i mittfilen utan anledning riskerar böter och bidrar till en mer riskfylld trafikmiljö.
Fler bilar och tätare trafik
En central förklaring är att trafiken har ökat kraftigt under de senaste åren.
Fler fordon på vägarna innebär fler potentiella konfliktytor.
Samtidigt har vardagstrafiken förändrats.
Pendling, e-handel och leveranser bidrar till en mer intensiv trafikmiljö, särskilt i och kring större städer.
Det gör att även mindre misstag snabbare leder till olyckor.
Mindre skador men fler incidenter
Samtidigt visar utvecklingen att skadorna i många fall blivit mindre allvarliga.
Antalet döda i trafiken har minskat över tid, trots att både trafiken och antalet fordon har ökat kraftigt.
Moderna bilar är tekniskt avancerade och utrustade med system som minskar risken för allvarliga personskador.
“Många vindrutor har blivit tunnare.”
Det påverkar hur skador uppstår vid kollisioner.
Mindre materiella skador registreras i högre grad, vilket bidrar till det ökade antalet anmälda olyckor.
En större andel av olyckorna handlar i dag om plåtskador snarare än allvarliga personskador.
Teknik förändrar bilden
Den tekniska utvecklingen har samtidigt en dubbel effekt.
Säkerhetssystem minskar konsekvenserna av olyckor, men avancerad teknik kan också innebära högre reparationskostnader.
Små skador kan i dag bli dyra att åtgärda, vilket gör att fler incidenter anmäls till försäkringsbolag.
Det driver upp statistiken ytterligare.
Ett komplext mönster
Utvecklingen visar att trafiksäkerhet inte bara handlar om att minska antalet olyckor, utan också om att förstå hur riskerna förändras.
Fler incidenter behöver inte innebära en farligare trafikmiljö, men det ställer högre krav på både förare och system.
För beslutsfattare och försäkringsbolag innebär det ett behov av att anpassa både regelverk och analys till en ny verklighet.
2026.3.28 Fler unga tjejer döms för mord: ”En egen aktör”
Igår häktades en 15-årig flicka, misstänkt för dödsskjutningarna i Malmö och Huddinge. De senaste tio åren har tio tonårsflickor dömts för mord i Sverige. Hälften av dem dömdes under 2023-2024, visar Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik som SVT Nyheter tagit del av.
–Tidigare talade man om tjejer som någon som bara hängde runt grabbarna. Nu pratar vi mer om dem som en egen aktör, säger Marie Eriksson, strateg vid Västerås stad.
Polisen märker att allt fler tjejer tar på sig våldsuppdrag, något kriminalkommissarie Gunnar Appelgren menar beror på nätet.
–Tjejerna är på nätet precis som pojkarna. De vill ha bling-bling och pengar och tar uppdrag. Man slänger handgranater och skjuter, säger han till SVT.
Faris Al Abdullah, 19, får skärpt straff för att ha planerat att begå ett terrorbrott vid Kulturfestivalen i Kungsträdgården och för förberedelser till mord i Tyskland. Hovrätten höjer straffet från sju år och tio månader till nio år och tio månaders fängelse.
Även en tonårspojke får skärpt straff för mordplanen i Tyskland. Hovrätten bedömer att mordplanen är betydligt allvarligare än vad tingsrätten ansett.
–Till exempel för att de åtalade åkt till Tyskland för att utföra ett mord, kommit långt i sin brottsplan och själva haft uppfattningen att det skedde på beställning av IS, säger hovrättsrådet Sven Jönson i ett pressmeddelande.
Eddie Bager, 58, döms till livstids fängelse för dubbelmordet i Klippan, meddelar Helsingborgs tingsrätt.
Bager bröt sig in hos ett pensionärspar och överföll dem mitt i natten i maj förra året.
Tingsrätten konstaterar att det inte framkommit att mannen haft en relation till paret.
Mannen själv hävdar att han har minnesluckor från händelsen och kan därför varken erkänna eller förneka brott. Han säger också att han vid natten för dådet blev ofrivilligt drogad.
Den bilden delar dock inte tingsrätten, eftersom Bager undanröjt bevis.
Bager har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning, som visar att han inte led av en allvarlig psykisk störning vare sig under mordet eller utredningen.
”Det kan även hållas för visst att makarna under våldsutövningen känt svår smärta, allvarlig rädsla och stark dödsångest”, skriver tingsrätten.
x1200
Luleå tingsrätt häktade mannen och kvinnan som misstänks för mordet på Göran från Luleå.
Båda häktades på sannolika skäl misstänkta för mord och grovt gravfridsbrott.
–Vi känner oss säkra på att kvarlevorna tillhör Göran, säger åklagaren Martin Skagerstrand.
2026.1.19 Vittnesmålen om misstänkte mannen: Snäll, svårläst och obehaglig
Polisens förundersökning tecknar en motsägelsefull bild av den 58-årige man som misstänks för dubbelmordet i Klippan i maj förra året, skriver Helsingborgs Dagblad.
Mannen beskrivs av somliga bekanta som snäll och hjälpsam – speciellt mot äldre. Andra kallar honom svårläst och obehaglig.
–Det är nånting där som man inte riktigt kan sätta fingret på, säger en person i mannens bekantskapskrets i ett förhör.
Polisen misstänker att 58-åringen slog ihjäl de två pensionärerna med en brandsläckare. Något motiv till brottet har utredningen inte lyckats komma fram till.
Mannen nekar till brott, men uppger också i förhör att han inte tror att rätten kommer att tro honom.
–Jag kommer att bli dömd, det är ingenting att diskutera, säger han.
发表回复